Går sorgen någonsin över?

Sorg efter suicid

En sorgeprocess är alltid svår. En förlust genom suicid kan vara särskilt komplex och traumatisk. Sorgeprocessen försvåras ofta ytterligare av det stigma och tabu som finns runt självmord.

När någon vi älskar tar sitt liv förändras livet. Många efterlevande beskriver det som att hela tillvaron rivs upp, utan att vi kan förklara hur vi ska bygga upp den igen, vi vet inte ens hur vi ska överleva dagen.

En fråga återkommer hos nästan alla som drabbats:

Går sorgen någonsin över?

Det är en fråga som rymmer både hopp och förtvivlan. Den ställs av föräldrar som mist barn, av syskon som står kvar med frågor, av partners som plötsligt blir ensamma, av vänner som undrar om de kunde gjort mer. Det är en fråga vi möter i vår förening. Därför vill vi ge ett svar baserat både på forskning, erfarenhet och verklig, levd sorg.

Sorg går inte över av sig själv och tiden är inte botemedlet de lovade dig.

Sorgen går inte över – men den förändras

I början kan sorgen ta hela vår kropp i anspråk. Den kan bland annat märkas som:

• fysisk smärta
• sömnsvårigheter
• hjärtklappning och ångest
• begränsad koncentration

Vid suicid är sorgen ofta ännu mer komplex, eftersom den kan följas av chock, skuld, skam eller obesvarade frågor. Forskning inom suicidprevention visar att denna typ av sorg ofta är mer komplicerad, just för att hjärnan söker svar som, kanske, inte finns.

Med tiden sker dock något viktigt. Sorgen blir inte mindre, men den tar mindre plats. Den blir inte lättare, men den blir möjlig att bära. Många beskriver att sorgen går från att styra livet, till att bli en följeslagare, ibland tyst, ibland närvarande, men inte längre överväldigande varje dag.

Att leva vidare är inte att lämna någon bakom sig

Vi möter ofta rädslan: ”Om jag börjar skratta igen, är det då som om det aldrig hänt?”

Svaret är: Nej. Att skratta betyder inte att du har glömt.

Sorgen förändras samtidigt som vi förändras. Vi lär oss:

• att minnas utan att gå sönder varje gång
• att sätta gränser för vad vi orkar
• att möta årsdagen på vårt sätt
• att hitta små stunder av lättnad och mening
• att söka stöd när det blir tungt igen

Att fortsätta leva handlar inte om att gå vidare från en person. Det handlar om att fortsätta leva vid sidan av sorgen.

Du som sörjer är inte ensam

I vår förening möter vi många efterlevande som kämpar med denna fråga. Vi vet hur lång och oförutsägbar sorgen kan vara. Vi vet hur svårt det kan vara att be om hjälp. Vi vet hur viktigt det är att få prata med någon som förstår.

Det finns stöd att få. Det finns ett vi.
Du ska inte behöva bära allt själv.

Slutsatser – vad forskningen säger i frågan “går sorgen någonsin över?”

• Sorgen är sällan något man “blir färdig med” i bemärkelsen att alla känslor försvinner. I stället förändras sorgen, den kan bli mindre intensiv, mer hanterbar, mindre övermäktig. Många lär sig leva med förlusten, anpassa sig till vardagen och hitta mening igen.
• Det är normalt att känna sorg eller saknad under lång tid (månader, år eller livslångt), och det behöver inte betyda att något är “fel”. Att upprätthålla inre band med den man mist, minnen, tankar, livshistoria, är en naturlig del av sorgeprocessen.
• Men för vissa blir sorgen kronisk och mycket svår, en verklig risk för psykisk ohälsa och även för fysisk hälsa över tid. Därför är det viktigt att det finns stöd, hjälp och att man tar signaler på allvar om sorgen inte lättar.
• Slutsatsen blir: sorgen “går inte över” i bemärkelsen av att den försvinner fullständigt, men för många kan den förändras, mildras, och bli något man lever med utan att det dominerar livet. För andra krävs stöd och bearbetning för att undvika långvariga negativa konsekvenser.