Vad händer när efterlevande inte får stöd i sin sorg efter ett självmord?

Att förlora någon i suicid är en av de mest chockartade och traumatiska upplevelser en människa kan drabbas av. Sorgen är inte bara djup – den är ofta kaotisk, plötslig och fylld av frågor som aldrig får svar. Samtidigt som hela livet rasar samman finns sällan ett fungerande efterlevandestöd att luta sig mot.

I tidigare inlägg har vi berättat om hur efterlevandestöd efter suicid ofta uteblir – och hur viktigt det är att få möjlighet att bearbeta sin sorg. Men vad händer egentligen med oss när vi inte får det stödet?

När kroppen bär sorgen – så påverkar uteblivet stöd vår hälsa

Sorg är inte bara en känslomässig upplevelse. Den påverkar hela kroppen. När vi lämnas ensamma i vår sorg, utan hjälp att bearbeta det trauma vi varit med om, reagerar kroppen med stark stress, utmattning och fysisk ohälsa.

Många efterlevande beskriver symptom som:

• Sömnstörningar och mardrömmar

• Hjärtklappning, ångest och andningsbesvär

• Minnesproblem och koncentrationssvårigheter

• Återkommande infektioner och försämrat immunförsvar

• Magproblem, huvudvärk och kroppsliga smärtor

• Förändrad aptit och viktförändringar

• Nedstämdhet och depression

Det är kroppens sätt att signalera att den befinner sig i ett tillstånd av kris. Ändå bemöts dessa reaktioner ofta som isolerade symptom – istället för som en naturlig följd av sorg och trauma.

Vi får diagnoser – men sällan frågan hur vi mår i vår sorg

Många av oss som är efterlevande kan känna igen sig i att kroppen reagerar starkt och att vården försöker behandla varje enskilt symptom – utan att se helheten. Efterlevande som söker hjälp i vården möts ofta av recept och diagnoser: ångest, högt blodtryck, sömnproblem, depression. Men alltför sällan får vi frågan:
”Hur mår du efter förlusten?”
”Vill du berätta vad du bär på?”

En av våra medlemmar, Raija, har delat sin resa genom vården i ett tidigare inlägg. Där fick hon diagnoser som artros, bronkit, depression, och kronisk bihåleinflammation. Hon beskriver hur hon samlade på sig över 600 tabletter – men ingen frågade någonsin hon mådde i sorgen efter sin son Kevin.

“Jag bär på ett trauma och är livrädd att något av mina barn ska gå samma väg. Tror du inte det påverkar mig både fysiskt och psykiskt?”

Läs hela Raijas berättelse här: 2000 talets definition på stöd, ta ett piller eller två…..

Vad säger forskningen om sorg, stress och kroppen?

Forskning visar tydligt att obearbetad sorg – särskilt efter traumatiska förluster som självmord – kan leda till allvarliga hälsoproblem. Studier kopplar långvarig sorg till:

• Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar

• Förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol

• Depression och ångestsyndrom

• Självmedicinering med alkohol, nikotin eller tabletter

• Minskad livslust och social isolering

Därför behövs stöd – inte bara medicin

Vi på HOPE vet att det inte räcker med läkemedel och korta sjukskrivningar. Efterlevande behöver:

✅ Trygga samtal med personer som förstår sorg efter suicid
✅ Tillgång till professionell sorgbearbetning
✅ Vårdpersonal med kunskap om sorgens kroppsliga och psykiska uttryck
✅ Medmänsklighet och långsiktigt stöd – inte bara diagnoskoder

Ingen ska behöva gå igenom det här ensam. Ingen ska behöva samla på sig diagnoser – när det som egentligen behövs är att få sörja.

Du är inte ensam – dina reaktioner är normala

Om du som läser det här känner igen dig i något av ovanstående, vill vi säga:
Du är inte ensam.
Din kropp reagerar normalt på en onormal situation. Du bär på ett trauma, inte ett fel.

Du har rätt att sörja. Du har rätt att få stöd. Och du förtjänar att bli mött med förståelse – inte med tystnad.

Vill du läsa mer om hur sorgen kan påverka kroppen? Ta del av Raijas berättelse här: Länk till inlägg

Tillsammans skapar vi förändring

HOPE, fortsätter arbeta för att fler efterlevande ska få rätt stöd – i tid. Med kunskap, empati och medmänsklighet och ett öppet hjärta.

💜 Vill du stötta vårt arbete?
Bidra till vår insamling så att fler efterlevande kan gå vår sorgbearbetningskurs: Länk till insamlingen Ge fler efterlevande möjlighet att bearbeta sin sorg