Suicid utgör ett folkhälsoproblem i Sverige!
Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.
Cirka 1 300 personer årligen avlider på grund av suicid. Dessutom registreras 200–300 dödsfall där avsikten inte har kunnat fastställas men där det finns misstankar om suicid. Under det senaste decenniet har suicidtalet varit relativt oförändrat.
Den här temarapporten belyser det suicidpreventiva arbetet som Folkhälsomyndigheten ansvarar för samt presenterar arbetet från andra aktörer. Sedan 2015 har Folkhälsomyndigheten haft i uppdrag att samordna det suicidpreventiva arbetet.
I och med att uppdraget nu pågått i 10 år syftar rapporten till att ge en tillbakablick och visa på utvecklingen inom området. Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den har tagits fram av utredare på enheten för psykisk hälsa och suicidprevention.
Rapporten ger en lägesbeskrivning av arbetet inom suicidprevention, idag och med en tillbakablick, och vår förhoppning är att den ska inspirera till fortsatt utveckling av arbetet bland aktörer på alla samhällsnivåer.
De flesta regioner har påbörjat arbetet kring efterlevandestöd
ETT SUICID DRABBAR många människor kring den som avlidit och kan leda till både sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos de närstående. Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet.
Under 2023 tog Folkhälsomyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen fram publikationen ”Stöd till efterlevande vid suicid – Samlad kunskap till yrkesverksamma” som ger grundläggande kunskaper om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Stödmaterialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar till olika typer av stöd och material som kan vara användbara, både i ett strategiskt utvecklingsarbete och i mötet med efterlevande. Ett särskilt avsnitt i materialet innehåller praktiskt stöd i att ta fram ett länsövergripande arbetssätt för efterlevandestöd vid suicid.
Hösten 2024 gjorde Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en utvärdering av användandet av stödmaterialet. Utvärderingen visar att de flesta regioner har påbörjat ett arbete kring efterlevandestöd. Ungefär hälften av regionerna angav att de har ett beslutat arbetssätt eller en policy om efterlevandestöd. Andra hälften angav att det finns pågående planering för framtida arbetssätt med efterlevandestöd.
”Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet”
Efterlevandestöd i Kalmar län
Kalmar län är en av regionerna som kommit längst i arbetet med efterlevandestöd vid suicid. I länet finns sedan 2022 en länsgemensam rutin för proaktivt efterlevandestöd vid suicid.
Länsrutinen innebär att efterlevande till en person som avlidit i suicid erbjuds stöd i form av en efterlevandelots. Lotsen kan vara olika professioner inom primärvården vars funktion är att stödja och lotsa den efterlevande utifrån dennes behov. Viktigt att notera är att lotsen inte har en behandlande roll utan syftet är att finnas där för att lyssna, stötta och vid behov hänvisa till andra hjälpinsatser inom hälso- och sjukvården, kommunen eller andra samhällsinstanser. Kontakterna är proaktiva och regelbundna men är individanpassade utifrån den efterlevandes situation och behov.
Folkhälsomyndigheten har ett samverkansprojekt med forskare vid Linnéuniversitetet som har fått i uppdrag att utvärdera länsrutinen för stöd till efterlevande i Kalmar län. I utvärderingen undersöks hur rutinen upplevs av de efterlevande själva, och av de som arbetar med den. Utvärderingen beräknas bli klar under våren 2026.
Civilsamhällets organisationer viktiga i stödet till efterlevande
Civilsamhällets organisationer inklusive trossamfund spelar en mycket viktig roll i att stödja efterlevande efter suicid. De erbjuder ofta stöd som kompletterar det som sjukvården erbjuder, med fokus på gemenskap, delade erfarenheter och självhjälp. Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd (SPES) bildades 1987 och är en organisation som erbjuder stöd och hjälp till alla som mist någon genom suicid. SPES utbildar kontaktpersoner, har en stödlinje och chatt samt erbjuder träffar och självhjälpsgrupper för efterlevande. SPES har även lokal stödverksamhet i flera län och Facebook-grupper för olika målgrupper.
HOPE är en relativt ny ideell organisation som också erbjuder stöd till efterlevande genom både fysiska och digitala träffar över hela Sverige. Träffarna leds av utbildade lotsar som alla har egen erfarenhet av att vara efterlevande.
Andra organisationer som arbetar med stöd till efterlevande är exempelvis Ericastiftelsen och Betaniastiftelsen samt olika trossamfund såsom Svenska kyrkan, islamiska samfund och judiska församlingar.
Rapporten
Den här rapporten ger en bild av Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste 10 åren. Rapporten fokuserar på vårt arbete men innehåller även intervjuer med och exempel från andra aktörer som har arbetat med suicidprevention under dessa år. Vi ger även en bild av utvecklingen av suicid i Sverige med statistik från olika datakällor.
Rapporten vänder sig till aktörer som arbetar med frågorna på kommunal, regional och nationell nivå.
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
Läs hela rapporten här: folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2025/oktober/suicidprevention-tio-ar-av-samordnat-arbete